Californiabloggen del 13

TORSDAG-FREDAG-LÖRDAG

 

Torsdagen inleds med att vi tar oss till Wild Goose Café för att inta den frukost som ägarinnan Roxanna lovat bjuda på. Roxanna är en liten, intensiv kvinna med Argentinskt ursprung som också bott mycket i Italien. Hennes temperament är helt klart lite annorlunda än man är van vid. Wild Goose är lite som ett andra hem för många av byns innevånare, på väggen hänger ett nyss uppsatt porträtt av Charles, som var en gammal stammis som nyss lämnat jordelivet. Bredvid porträttet hänger den basker han alltid bar. Några herrar berättar för oss om den buddhistiska minnesceremoni som dom nyligen genomförde för den hädangångna. Det är mysigt på Wild Goose, och jag tar en kopp kaffe för första gången (med undantag för någon liten sipp i början) sen jag kom hit. Kaffet är starkt och gott, men jag märker snart av att koffeinet inte varit i kroppen på ett tag och blir lite jobbigt speedad. Gillar inte känslan alls faktiskt, och effekten sitter i hela dagen. Vi sitter på caféet i flera timmar och kombinerar frukost med framtidsplanering. Om allt går väl så kommer Janni till Sverige till våren och vi har några gig satta med lite skisser på flera samt några möjliga inspelningsdagar. Med tanke på hur väl emottaget projektet blivit och med de nya kontakter som skapats längs vägen känns det hela genomförbart, spännande och roligt. Vi tar oss efter detta till ett shoppingcenter på andra sidan kullarna, Eva är på jakt efter mineralsmink till sin dotter. Det blir lite annat inhandlat också, och vi köper lunchsallader på Whole Foods Market som vi äter utanför i solen i sällskap av en grön papegoja som sitter vid bordet bredvid och väntar på sin hemlösa ägare. Väl hemma hos Janni igen är det lite vidare bestyr med bild- och videomaterial som skall brännas på DVD för Jack som gör TV-inslaget för oss. Det packas och fixas och vi avslutar kvällen med en finaljacuzzi och tackar av oss själva för den här gången. Eva skall ta en flygbuss mitt i natten och får skjuts av Janni. Jag får höra att färden fortsatte på temat “komma iväg i sådär halvbra god tid” och det var lite tajt, men det gick. Själv hinner jag ta en liten joggingtur på morgonen i det fortsatt oannolikt vackra vädret. Det har visserligen varit minusgrader på nätterna, rekordkallt t.o.m, men solen stiger tidigt och temperaturen med den. Tar ett sista dopp i jacuzzin och fixar lite frukost. Nånstans efter tolv kommer jag och Janni iväg i bilen mot Ben Lomond, där vi skall lyssna på låtskrivarretreatets avslutningskonsert. Flera trevliga återseenden och nya bekanta. Jag och Janni hjälper Phyllis, som vi träffade 2010, med en av hennes låtar, så vi får vara med på ett litet hörn av konserten.

 

http://www.phyllisatravis.com/

http://www.myspace.com/phyllistravis

 

Brett Perkins, som organiserar retreatet, kör några låtar med sin trio Big Wide Room, som nästa dag skall påbörja en liten Kalifornienturné.

 

http://www.bigwideroom.com/

http://www.reverbnation.com/BigWideRoom

 

 

Det är lite speciellt att vara publik för en gångs skull, nu när jag själv deltagit på låtskrivarsidan så många gånger. Ca 30 låtar får vi oss till livs, och nivån är som vanligt förvånande hög, och variationsrikedomen stor. Efteråt blir det informell song circle, dvs vi sitter i ring och lirar låtar efter varann (dom som vill alltså). Känns kul att göra några låtar med Janni i dett informella forum, det känns att vi spelat ihop oss. Det hålls på rätt sent, och jag drar mig sedan tillbaka till Caza de Luz, ett litet hus uppe på en höjd där det finns ett tomt golv och en eldstad. Lägger madrass på golvet, bäddar och tänder en eld. Somnar. Vaknar av ljuset som strålar in genom fönstren. Tar mig ner till huvudbyggnaden och fixar lite frukost. Som alltid på slutet av dessa retreats så finns det stora mängder mat i köket och det brukar bli käk över. Jag hade dock med mig eget och behöver inte nalla så mycket denna gång.

 

Avslutningen på äventyret, inkl Tom Waits-historien samt info om Paul Simons toalett kommer i nästa inlägg. Nu skall jag gå på flyget hem. Stay tuned!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *